Lilla och pappa

Publicerat: januari 7, 2018 i föräldraskap, gränsdragning, självkänsla
Etiketter:, , , , ,

Lilla älskar sin pappa, precis som alla barn ska. Jag har alltid månat om att hon ska ha en bra relation med sin pappa, så långt det beror på mig, trots att han orsakat mig smärta.

Strax före jul var vi ute och julhandlade, Lilla och jag. Hon hittade en fin present som hon köpte för sin veckopeng. Det var ett porslinshjärta med en text som talade om hur mycket hon älskar sin pappa. Presenten slog hon in själv under stor omsorg och hade med sig när hon var där på umgänge, helgen före jul. Han fick sin julgåva.

Senare fick jag höra berättas att någon timme innan Lilla skulle åka tillbaka hem hade pappan ett allvarligt samtal med sin dotter.

Lilla har sen en längre tid haft svårt att sova hos pappa när hon har varit där på umgängeshelg. Det har varit många tårar i telefonen och samtal mitt i natten när hon tagit storebrors telefon för att ringa till mig. Jag vet inte orsaken, det kan vara så simpelt som att hon helt enkelt är bekvämare med att sova hemma. Hursomhelst har detta resulterat många samtal mellan mig och Lilla och hon fick mig att lova att jag skulle prata med pappa om att hon bara ville träffa honom dagtid utan att sova över. Sagt och gjort. Jag hade ett samtal med pappa och vi bestämde så som hon önskade.

Nu när pappa hade ett allvarligt samtal med henne, talade han om för henne hur jobbigt det är för henne att åka fram och tillbaka för att träffa honom. Hon har själv aldrig klagat på att det är jobbigt trots att enkel resa tar lite mer än en timme. Han talar om för henne att hon får inte komma om hon inte sover över och de kommer överens om det.

Det var mycket känslor i henne efter detta och hon ville först inte prata om det. Hon var ledsen. För henne är inte själva resan fram och tillbaka jobbigt utan enbart övernattningen.

Dagen efter hade hennes pappa ångrat sig och ringer och ber storebror säga att hon visst är välkommen. Hennes spontana kommentar blev: ”Men herre gud, nu får han väl bestämma sig. Det är sista gången han ändrar sig så här.”

När det blev dags för nästa umgängeshelg, ville hon inte åka dit. Hon sa nej, klart och tydligt, men hon ville träffa sin bror. Brodern försökte övertala henne att komma hem till pappas hus, men Lilla fortsätter envist med sitt nej.

Storebror kommer och träffar henne där Lilla och jag befinner oss och efter en stund dyker även pappa upp. Han berättar för henne att han vill att hon ska följa med hem, men än en gång säger hon nej.

När hennes bröder var små, uppfostrades de i fruktan. Allt i det dagliga livet gick ut på att hålla pappa på gott humör. Det var ett evigt tassande kring pappan för att han skulle vara nöjd. Vi levde dubbelliv och hjälptes åt att bevaka så att pappa inte skulle upptäcka att vi gjorde det han inte ville. Det kunde handla om simpla saker som att pojkarna ville vara ute lite senare på kvällen när de var i tonåren, att få ha ett fritidsintresse, umgås med vänner eller skjuts till en träning eller match. Lilla var 4 år, nästan 5 när jag lämnade, men jag tror inte hon minns så mycket av våldet i vårt hem. Hennes bröder månade om henne, så att hon inte skulle se eller höra.

Lilla är inte uppvuxen i fruktan. Jag har försökt att visa henne att hon aldrig ska låta någon trampa på henne, att man får säga nej och att man ska respektera andra. Det betyder också att jag som förälder måste respektera hennes åsikter och tankar och sen som förebild försöka guida henne på ett sunt sätt.

Jag är ledsen för att hon för uppleva detta med pappa, men jag är oerhört stolt över hennes inre styrka att inte acceptera pappas nycker hur som helst. Ett nej är ett nej!

Det hon går igenom nu, tror jag har stor betydelse för framtiden och formar hennes självbild och känsla för att vara snäll mot sig själv oavsett vad andra tycker. Hennes liv är viktigt och bara hennes.

Min älskade, modiga lilla dotter.

Annonser
kommentarer
  1. Cissisliv skriver:

    Modiga lilla ❤️

    Liked by 1 person

  2. Så fint berättat om kampen att få sitt barn att växa upp så hel som möjligt under svåra omständigheter
    ❤️

    Liked by 1 person

    • Lyckliga Lisa skriver:

      Det är inte enkelt alls. Men på nåt sätt måste jag stå upp för henne och visa att hennes känsla är rätt o hennes gränser är viktiga. Jag vill att hon ska växa upp till en stark kvinna som inte är rädd för att sticka ut om det behövs

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s