Våga prata

Publicerat: december 15, 2015 i handlingsmönster, känslor
Etiketter:, , , , ,

Min lilla hittade grå hårstrån i mitt hår i morse. De har varit där en tid nu, jag har sett dom förr. Hennes kommentar var: ”Mamma, du har gråa hårstrån, ska du dö nu?”
Sen följer ett litet samtal om döden och hon berättar övertygat för mig att N.N sagt på dagis att hennes mamma kommer dö snart, men man ska inte prata om det, för då blir det värre. Man blir så ledsen och det blir värre om man pratar om det. Hon upprepar det flera gånger.

Det är hårt att höra sånt från en liten med stora tankar. Vem lär mitt barn att tystnaden är bäst? Att ”trollen” växer när vi pratar om dem?
Blir det verkligen värre om vi pratar om det som är svårt i livet, om det som smärtar och gör ont?

Jag har gått den vägen. Jag trodde verkligen att vissa saker ska man inte dra upp i ljuset, i alla fall inte utanför familjens krets. Men det var en dyrköpt läxa.

Saker som smärtar, sånt som är fel, det man inte klarar av, det ska man prata om. Det blir inte värre för att man pratar, utan tvärt om. Smärtan som delas minskar i styrka för att tillslut förlora sin kraft. ”Trollen” som kommer ut i ljuset spricker.

Där och då, poängterade jag för min lilla hur viktigt det är att man berättar. Det blir inte värre, saker kan göra ont men det blir bättre när man delar. Det är bättre att vara ledsen en stund tillsammans, än att gråta i sin ensamhet och kanske få svårläkta sår i själen.

Annonser
kommentarer
  1. ogamotoga skriver:

    🙂 Precis så.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s